Inför valet samlas [ Samtal & idé ] på The Cell i Hagastaden för att diskutera vem forskningen är till för – och vad vi riskerar att inte veta när vissa erfarenheter saknas från början.
Forskning brukar beskrivas som vägen till säkrare kunskap. Men även den mest avancerade forskningen börjar någonstans: med en fråga, en prioritering, en budget, en metod – och ofta med personer människor och perspektiv som redan har tillgång till rummen där besluten fattas.
Det här samtalet riktar blicken mot forskningen själv. Vem får forska? Vilka frågor får resurser? Vilka kroppar, erfarenheter och livsvillkor räknas som relevanta? Och vad händer med kunskapen när vissa perspektiv saknas från början?
Inom life science blir frågorna särskilt konkreta. Forskningens resultat kan påverka vilka behandlingar som utvecklas, hur vården utformas och vem som får rätt hjälp i rätt tid. Om vissa grupper har studerats mer än andra, eller om vissa erfarenheter inte har räknats som viktiga, påverkar det inte bara vad vi vet – utan också vem kunskapen fungerar för.
Samtalet tar avstamp i utställningen We på The Cell, där relationen mellan människor, organismer och system står i centrum. Här undersöks hur vi formas som kollektiv, hur beteenden mäts och tolkas, och hur våra handlingar påverkar världen omkring oss. Konsten öppnar för frågor om läkande, samarbete, ansvar – och vad som händer när systemen vi litar på inte fungerar för alla.
I panelen möts perspektiv från forskning, samhällsvetenskap och vetenskapsjournalistik för att diskutera vad som händer när vi slutar fråga om forskning är neutral – och i stället frågar vem den är till för.
Samtalet är del två av tre i Tekniska museets valspecial inom programserien Samtal & idé.
